Frankfurt är nästa mål men vi försöker undvika att köra igenom den stora staden. Tittar man på kartan så är det ett virrvarr av motorvägar och vi förlitade oss helt på gps:n. Den guidade oss snabbt och lätt genom virrvarret och de många gånger femfiliga motorvägarna. Vi körde kors och tvärs men kom snabbt igenom, men fråga oss inte var vi var nånstans. Tack och lov för gps:n!!! Många gånger tycker man att den leder oss helt fel, men i det här fallet var den suverän, vi hade inte klarat oss utan den. Efter Wiesbaden börjar vi närma oss vinodlingarna och vi ser fler och fler längs med sluttningarna. Landskapet ändrar ganska dramatiskt karaktär från böljande fält till mer kuperad terräng.
I Reinsfeld hittar vi Camping Azur. En stor, tom och ödslig camping. Och dyr. Fria duschar och campingtomter i form av tårtbitar på små runda områden med häckar emellan. Personalen var dock mycket trevlig och tillmötesgående. Vi kör runt och försöker hitta en bra plats men det är så blött i marken att vi väljer att stå på den asfalterade vägen. Vi har en hel ”tårta” för oss själva och står inte i vägen för någon. Här hittar jag en trevlig rastslinga runt campingen och jag möter både campingvärden som rastar sin hund och en äldre trevlig man ute på morgonpromenad. Han stannar och pratar en stund. Tyskarna är överlag ett trevligt folk, i alla fall de jag mött under hundpromenader. Under natten regnar det och vi är glada att vi står på asfalten. Det känns lite ödsligt på hela den här campingen och hit lär vi inte åka igen.
Mot Frankfurt!
Landskapet är förödande vackert!
Frankfurts flygplats och den är STOR!!!
Som ett rymdskepp möter den oss på motorvägen - Hilton Hotell vid flygplatsen i Frankfurt
Camping Azur i Reinsfeld och här står vi på asfalten under en gran
Vår "tårta"
En svart rödstjärt gjorde oss sällskap
Auf wiedersehen, Reinsfeld!